Idag blir en ganska konstig dag. Jag har jättelänge sett fram emot att träffa mammorna från föräldragruppen och det ska jag göra idag. Det ska bli så himla roligt att få se alla bebisar och få höra hur det gått för alla mammor!
Sedan kommer min dag att tvärvända eftersom jag ska på kusin Helenas begravning.. Själv hade jag inte tänkt att det skulle vara direkt fruktansvärt.. självklart skitsorgligt, men inte så att jag skulle sitta där och bryta ihop. Syster Erika spräckte min bubbla. Hon påminde mig om vilka som kommer att befinna sig där. Helenas barn tex. Den yngsta 4 år och den äldsta runt 10 tror jag. Helenas mamma, alltså min faster.. Min moster Eva som var en av hennes bästa vänner och många fler. Att se deras sorg är det som kommer att ta knäcken på mig, det känner jag på mig. Lägg lite (eller sjukt mycket) hormoner på det och ni kan tänka er resultatet. 

Packar ner två paket näsdukar i skötväskan. Hoppas det räcker.