Bojkott blir av
Syns där då!?
Kort meddelande..
Jag vill bara klargöra en sak..
Wiiiiiiiii!!!
Jag är kanske inte överlycklig egentligen, men fruktansvärt stolt! Evelin började gå idag! Vi satt alla tre på golvet i köket och kastade lite boll och lekte, och så påminde jag Johannes om att han sagt för nån vecka sen att vi skulle lära evelin att gå på min semester, och att om inte hon börjar gå under min semester så tänker jag tacka för mig (typ), (för jag vill inte att hon ska börja gå när jag är på jobbet alltså). Så då ställde han henne upp (hon lärde sig stå ordentligt i förrgår), och så lyfte han hennes ben åt henne, visade hur han själv gör när han går, och rätt vafan det var så tog hon ett steg hon med! Helt otroligt! Drattade på arslet såklart, men klev upp igen och tog två steg mot honom! Jag blev så stolt så jag såg dubbelt jG..! Sen vända j på henne så hon gick mot mig, typ tre steg! Sådär höll vi på. Fram och tillbaka mellan oss!
Tror nog vi båda två blev väldigt stolta.. Johannes hade ett leende som inte liknade nåt jag sett, åtminstone på väldigt länge, och själv höll jag ju på att börja grina :)
Skickade sms till pappa och berättade då, för han frågar ju varje gång vi pratar: "går na än?!", sen dröjde det inte många minuter innan han ringde och sa att han var på väg för att se na gå ;) det gjorde hon faktiskt också :) dutti stor tjej!
Det värsta är att jag inte fått varken bild eller film på detta.. Blev ju så uppslukad så inte hade jag tid att dokumentera inte :)
Vad F*N har jag gett mig in på?
Ja, nu har jag lovat Johannes att jag ska göra ett riktigt riktigt allvarligt försök att inte bli arg hela tiden.. Och jag känner ju redan att det var lite väl.. Storslaget. Framför allt om ni tänker er att en helt vanlig diskussion i vårt hushåll ser ut ungefär såhär (tar en diskussion vi aldrig haft så blir det inte så personligt ;P):
-kan vi inte skaffa en katt?
(i falsett)-haha..! Haha..! Sluta skoja jämt!
-men sluta.. Kan vi inte det då?
-du kan va en katt!
-men hallååå jag är allvarlig!
(i falsett)-aaaaaaaa.. Fast näe!
-men tänk vad bra, för..
-höpp!
-Men tänk..
-happ!
-men ka...
-appappappappapapaaaaaa
-men vafan du lyssnar ju aldrig på vad jag har att säga..!! Du får ju ta mig på allvar ibland!
-åsså sur då! Jämn i humöret, förbannad jämt!
...
Ja typ exempelvis så, och det förstår ju alla att han tycker det är grymt festligt att trissa upp mig, och det stoppar aldrig där heller ska ni tro! Men jag tänker göra mitt allra bästa iaf och inte reta upp mig, för jag vet ju att han driver med mig (oftast). Men som om inte det vore nog så lovade jag även att inte svära åt honom! Har ingen aning om hur detta ska gå, men det kanske går bra.. Om jag går ut och går och se'n går direkt och lägger mig. Sen kliver jag upp och går på jobbet i 25h imorn.. Då har jag ju klarat typ nästan tå dygn bara sådär..!
Fantastiskt bra ide..!
Tillbaka till verkligheten för en stund
Jag har inte jobbat på ungefär två veckor nu. Jag skulle ha jobbat i lördags men då var jag övertalig och det var ingen som ringde ut mig då så jag var ledig. Midsommar var jättemysig annars, vet inte om jag skrivit nåt om det, men det var den iaf.
Annars har vi inte gjort så mycket, träffat Erika och fikat, varit i lekparken med bandkompis med son, städat lägenheten, och så igår var vi hos Ida och Johan och blev bjudna på middag. Ja alltså inte Johannes förstås, han gjorde en Ferdinand. ("jag trivs bättre hääääär" osv..).
Idag ska jag jobba igen i alla fall. Idag och på torsdag, sedan har jag min sommarsemester.! Känns inte som att jag kommer göra ett skit, sörjer det redan faktiskt, men vi får se. Det är skönt att va ledig också.!
Funderingar systrar emellan
-Firar muslimer midsommar?
-Nej jag vet inte..
-För jag tycker alla har kjol på sig..
-Jamen muslimer har ju kjol.
Tänker lämna åt fantasin vem som sa vad här ;)
Glad dag!
Jag ville som bara göra vad alla andra gör just nu och önska alla en glad midsommar! Jag vill minnas att mina förra midsommar var rentav fruktansvärd och jag hade inga förväntningar på den här heller för några dagar se'n, men jag känner nu att det är bra ändå. Dock ville inte sambo följa med på vårt traditionsenliga firande på norraberget för han ska jobba inatt och behövde sova, och eftersom han jobbar inatt så firar vi alltså inte tillsammans öht, vilket i min värld suger, men jag tänker åka till min mamma i alla fall och kanske att jag sover över där då. Syrran åker nog också dit. Nu är jag hungrig faktiskt, jag har ju nästan bara ätit kakor och bullar idag. Och en gorbys till frukost.
Nuff said.
Happyhappy!
För övrigt så är Evelin sjuk igen. Det är ju helt otroligt att hon inte ska kunna få va frisk.. Nu blev hon hostig och snorig och sådär igen, vilket inte är så ovantligt och inte heller så jobbigt för mig just, men nu kräks hon också. Och inte bara sådär, utan bara när hon ätit nåt, eller druckit välling eller så.. DET är jättejobbigt. På fler än ett sätt. Främst för att hon ju gått ner i vikt tre kontroller i rad (bara några gram men ändå) men också för att jag inte är världens största fan av spya som sådan.. Tur att det vänder fort i magen så det inte hinner börja lukta spya direkt, för det är ju ännu äckligare. Sen är det såklart jättesynd om henne.. fast hon är helt opåverkad. Hon är hur pigg som helst och tycker inte alls synd om sig själv. Eller liiiite kanske. Men bara lite. Tur i alla fall att jag är ledig över helgen nu så att hon förhoppningsvis hinner bli frisk innan jag ska jobba på måndag. Tanken fanns att hon skulle vara hos pappa och Kerstin från lördag till söndag men jag tror att det kanske inte blir så då, om hon är dålig menar jag. Sen har hon ju inte varit där så mycket så vi måsta hinna dit och vara där några timmar nån dag innan också så hon känner igen sig. Och det hinner vi ju inte heller ifall hon ska vara dålig.
Probleeem.
Jag vill även uppmana alla som tycker om musik och bra texter att lyssna på Lana Del Rey. För hon är så äckligt jävla bra.
Ingen
This is what makes us girls, we dont look for heaven and we put our love first. Dont you know we'd die for it, its our curse. Dont cry about it, dont cry about it.
slow poke
Men ja, det har ju inte hänt så mycket på senaste. Tror jag.. Eller jo, jag har ju förståss varit på klarråterträff eftersom det var 10 år sedan vi gick ut nian..! Helt sjukt.. Tror varenda jäkel på aveny nån gång under kvällen konstaterade att man har blivit sjukt gammal.. och att 10 år har gått grymt fort. Jag konstaterade det i alla fall kanske 4 gånger. Kanske mer. Hur som helst så var det skitroligt! Det fattades en heeel del människor ur våran klass, men vi hade i alla fall kul vi som var där! Jag hade en halvtimmes svacka då jag kände att jag faktiskt hade druckit lite för mycket, men Marie Berglund läser på universitet och är alltså fruktansvärt rutinerad när det gäller såna här saker, så hon tömde i mig ett glas vatten och sen var allt finemang igen och jag dansade lite till innan jag gick hem. Mycket praktiskt att bo 10m från aveny då faktiskt.!
Mer då.. jag var ner på stan igår och firade nationaldagen. Eller egentligen var det bara så att det råkade firas på stan precis när jag skulle träffa Linga där. Jag firade inte. Vi kollade på loppisen, var på Ica och gick och fikade på Barista. Vi satte oss i den inhägnade delen för att kunna släppa loss barnen men det kom in typ ett helt dagis som snubblade och knuffade och trampade på våra knoddar så vi konstaterade att vi hatar barn. Fast inte våra egna såklart. Dessutom kastade dom ut ett gäng kritor över hela golvet så då kunde Eve och Leon ändå inte vara på golvet så det var sjukt meningslöst.
När jag kom hem så dröjde det inte så jättelänge innan J klev upp för dagen i alla fall. Vi beslutade så småningom att vi skulle städa hela lägenheten och sedan titta på film, men det blev lite halvhjärtat. Jag tänkte iaf gå på macken och köpa en redbull så jag kunde flyga och städa sammtidigt, men på vägen ner såg jag att grannarnas dörr stod öppen så jag SÖGS in som om det vore magi typ, och där inne bjöds det på lite rester och rödvin så vi blev där hela kvällen faktiskt. Det är en gemytlig familj det där.
Jag är inte bitter..! Faktiskt..
Hur som helst, det var morsdag. Ingen som grattade, ingen som gav nån blomma, ingen som ritade en teckning, ingenting. Okej, hon är ett år och var möjligtvis inte ens hemma när jag kom hem, men nån kunde ju ha hjälpt henne... :P Det hade jag iaf gjort. Krav No.1.
I alla fall, jag låg i sängen till typ kl 14, hade kunnat ligga hela dagen men huvudvärk och hosta hindrade mig. Dessutom hade mamma messat och ville vi skulle komma och ta över vården av vår unge för hon hade varit helt upponer och inte sovit och varit vaken mitt i natten och inte ätit och allt vad det var. Hon somnade dock när vi var på väg dit typ så det var ju bra. Syrran plockade upp mig och Johannes iallafall och så for vi dit och grillade och bara mådde i solen. grymt varmt och skönt, och vi var med eve i lekparken också och hon tyckte det var så kul så. Efter att vi ätit efterrätt och jag fått min chai latte så fick mamma agera taxi och skjutsa hem Leifs mamma, sedan släppa av Eve och Johannes och sedan skjutsa mig vidare till syrran igen. Kände att jag ville se bb live på en gång och slippa vänta tills imorn. Det var trevligt som vanligt. Jag fick en liten passoadrink i ett vinglas också. Mycket smaskigt. Nu har jag återvänt till hemmet. J sitter som vanligt på sin kammare och jag ska väl kanske gå och lägga mig och erkänna att jag faktiskt är sjuk? Man vet ju aldrig när Evelin tänker vakna imorn heller. Och på tisdag jobbar jag igen. Och torsdag. Sen är jag långledig i en vecka. SKÖNT!
Grymt långt inlägg.. Hoppas ni överlevde. Huvudsaken är som sagt att jag får skriva, för det tycker jag är kul. Och bra. Hejdå!
Foto: Erika Näsberg
Tid
Ibland känns det som att jag har alldeles för lite tid, men nu känns det som att jag har för mycket. Jag har faktiskt ingen lust att spendera all tid jag har. Alls. Nu tex, ska jag jobba i ett dygn. Mitt jobb innebär inte alltid att göra saker hela tiden, typ som man kanske har det på ett café eller så, vilket jag är väldigt glad över, men däremot återstår åtskilliga timmar då jag bara kan sitta och tänka och filosofera. Just i dom här dagarna är det inte så säkert att det bara är bra. Just eftersom jag blir knäpp av alla tankar. Och för att jag ändå inte kan komma till nån slutsats själv. I mitt huvud just nu går Joakim von anka runt runt och det tänkarspåret blir bara djupare och djupare. Man ser bara hatten faktiskt! Men som sagt, ingenting kan komma ur det. Just nu.
Igår repade vi med shady Town. Det var som vanligt fruktansvärt kul! Vilken verklighetsflykt! J var och spelade poker och drack med sina kolleger, så mamma var barnvakt. Leif var också där när jag kom hem vid halv elva. Eve hade inte velat somna, så jag tog vid och försökte jag med, men hon var ledsen och missnöjd och ville inte ligga ner alls.. Hon somnade halv tolv. Imorse när hon vaknade hade hon bajsat ner typ hela sängen. Kan ju förklara att hon inte kunde somna kanske.
Nu vill han jag jobbar för gå ut så nu är det hejdå.
Jag vet inte
Tankarna bara snurrar nu och jag vet varken ut eller in. Eller kanske insidan är ut just nu, så känns det ungefär. Och utsidan in. Nej fy fan vad jag avskyr det här, kan inte bara allt kännas bra på en och samma gång nån gång?!
Pratade med god vän igår och har iaf fått bekräftat att det inte är jag som är löjlig eller så iaf, så det börjar väl bli dags att ta tag i saker och ting på riktigt.
Jag är hemskt ledsen om någon sitter och är irriterad över att jag är så hemskt kryptisk nu, men den här bloggen är väldigt mycket till för mig själv och jag mår alltid lite bättre när jag fått skriva av mig lite.
Så om ni inte hör nåt annat på ett tag, så har jag gått och dragit nåt gammalt över mig bara. Hejmäre
<3
Ibland räcker inte orden till
Gårdagen som den var
Det blir en kort sammanfattning nu för evelin kryper runt bland sina leksaker och gnäller så jag börjar misstänka att det snart är dags att sova middag. Förmiddag rättare sagt. Hon klev upp vid sju imorse vilket är rätt lagom, även om jag mer än gärna skulle sova till typ 9 iaf.. Men det är ju en sån där orealistisk dröm :)
I alla fall då. Gårdagen. Jag slutade jobbet 10.30, så då gick jag och mitt skoskav först på hemköp och sedan hem. Tanken var att vi skulle på mamma-barnträff men evelin var dålig i magen och Johannes är ju uppenbarligen ganska bra på att överdriva ("hon har diarré! Det är bajs ÖVERALLT! Överallt...!!!") så jag valde att stanna hemma. På eftermiddagen, eller rättare sagt vid två så kom mina fina mostrar och min mamma och syster och kusinen Clara. Mostersidan hade ju inte grattat eve på födelsedagen så det var lite efterskottskalas kan man säga :) det var himla mysigt iaf. Johannes avvek till jobbet till slut och dom andra for hem. Mamma väntade kvar för tanken var att jag skulle ha lite orgelrep typ så hon skulle vakta eve, men på grund av brutal bakfylla ställde det in ;) jag fick iaf gå iväg på affärn medan mamma stannade kvar här med tröttkepsen, se'n åkte hon också hem.
Kom väl hem i hyfsad tid ändå, fast jag tänker ändå gå och lägga mig när eve sover middag.!
Bye now
Alltså härregud vad uttjatat
Jaja, jag hade faktiskt inte ett ord mer att säga om den saken. Däremot har jag ett och annat att säga om en hel del andra saker. Till exempel så har jag fortfarande fantomsparkar in magen. Och nu menar jag inte att Fantomen sparkar mig i magen, utan jag menar såklart att det känns som att evelin fortfarande ligger kvar därinne och sparkar liksom. Det kan till och med kännas på utsidan. Är inte det fruktansvärt obehagligt!? Och tänk inte ens tanken, det ligger ingen bäbis därinne. noooooononononono! I så fall har den hållt samma storlek i lite äver ett år då. Nej, men vad beror det här på egentligen!? Sjukt konstigt tycker jag.
Sen så kan jag väl informera att den här helgen har jag avverkat 50h på jobbet. Detta innebar då också att jag missade vårt rep i söndags. Vi (alltså Shady Town) har spikat söndagar som repdag. åhärreguuuuuuuud vad roligt det är att spela..! Och vilket grymt härligt gäng! Det är helt fantastiskt.. Nu har jag även fått hem mitt piano som jag hade hos Robin i indal, så nu kommer jag väl kunna spela med lite roligare ljud och sådär för det är midi på det så jag kan köra genom en ipad. Och det här har inte jag ett dugg koll på egentligen utan nu härmar jag bara ungefär det robban sagt. :P
Imorgon är jag i alla fall ledig, men sen är det åter igen tillbaka till arbetet. Det ska bli APT också, tydligen hemma hos han jag jobbar med vilket jag kan tycka är väldigt konstigt för det ska väl egentligen vara nån sorts personalmöte liksom.. Jag är i alla fall brutalt trött, kom hem från jobbet vid 11 imorse efter att ha jobbat 25h, och inte har jag sovit. Däremot har jag dammsugit och grejat, fått besök av Ida, Johan, Dante och Erika, bakat och bjudit på blåbärspaj och kaffe, lagat två tacopajer vilket tog sin lilla tid och dessutom varit och handlat. Då kan jag känna mig halvbitchig när J sover typ hela dagen. Fast han kan väl inte hjälpa att han är trött. Men jag kan inte hjälpa att jag är en bitch heller. Samma lika :P
Äh, jag går väl och lägger mig jämte honom och hoppas slippa kliva upp inatt. :)
Musik...
Men nu ramlade jag av rälsen lite.. Hur som helst, låten är brutalt bra. Lyssna på den. Det var Malin som spelade den för mig, så nu måste jag föra den vidare ju.
Förresten, förra gången det hände mig var när jag läste texten till travelling solider med dixie chicks, och insåg, efter att vi även spelat den ett antal gånger, att militären det handlar om dör på slutet.. Då började jag grina.
Konstigt tom
I alla fall så kollade jag upp vad jag gjorde för precis ett år sedan, och det var väl inte så speciellt mycket. Jag skrev en lång lista på allt jag önskade mig just då. Det var mest prylar. Möbler pengar och fred på jorden. Och sömn. Evelin var ju inte ens en månad då, så hon sov ju inte så många timmar i sträck.
Jag kan ju säga att nu har jag dom möbler jag behöver, jag har pengar så jag kan köpa vad jag behöver, Evelin sover nätterna igenom även fast hon kliver upp tidigt, men en hel natts sömn får jag ju kan man ju ändå säga. Jag har ingen häst och inte fred på jorden, men i övrigt ska jag väl vara nöjd.
Men nej, jag vill bli glad igen nu. Inte gå runt och vara arg och ledsen och tom. Och tänka alldeles för mycket och analysera sönder allt. jag VILL inte. Det kan få ödestigra konsekvenser känner jag just nu. Härregud.
Kollade förresten vad jag hade lagt upp 2009 också, och då hade Kristina varit hos oss och fotat kissarna.
Scala. Världens finaste. Snacka om att jag saknar henne..
Sully. Han är i katthimmelen nu. Och äter gräs. Han blev jättesjuk strax efter att han hade flyttat så dom nya ägarna fick avliva honom. Ja nu blev ju kvällen mycket muntrare. Fan jag går och lägger mig.
Äh vafan
Nu har vi skickat en ansökan till ett vanligt dagtids-dagis.. Jag är lite lur på om jag ska tjata på nattiset också men sammtidigt sa ju dom att det fattades så många tillfällen att det inte var nån ide att ens göra en särskild prövning. ASS-shit. Men nu får vi se var det här leder iaf. Det vore ju betydligt bättre än inget iaf.