Nu har vi bestämt oss för att det är dags för evelin att kunna somna själv. Hittills har vi kört på ett säkert kort, alltså sitta på en stol bredvid hennes säng och gunga henne fram och tillbaka med händerna.. Detta har dock resulterat i att min rygg åldrats ca 60 år, och det är inte så bra ändå, det är lättare för alla om hon kan somna utan den behandlingen.. typ när hon börjar på dagis och sånt eller när hon har barnvakt. 
Nu ska hon alltså kunna somna ändå.. och det KAN hon ju, det är bara det att det tar myyyyyycket längre tid. Idag höll jag på i lite mer än en timma, och då lämnade jag inte ens rummet.. Hon är inte ledsen heller, men hon reser sig upp, jag lägger ner henne, hon reser sig, jag lägger ner, och så håller det på. om och om och om och om igen... och JÄKLAR vad trött man blir på det där efter ett tag... Det värsta är att hon flinar åt en också.. ondskefulla unge.  Men det går väl till sig snart.

gonatt