juldikt.

Du vet

dom där gångerna
då jag vaknar
av vinterfjärilar som andas
på min alldeles för nakna rygg,
visst är det väl egentligen
dina läppar som gör min hud knottrig då
en sista gång innan du somnar?

och ibland
när jag blir sådär extra varm
helt plötsligt bara,
då är det väl du som fyller upp
ännu lite mer av mitt hjärta va?
som kryper ännu lite närmre


                 Vet du att jag tror att jag har sett
                dom blåaste ögonen som finns

                  och jag har rört vid den lenaste pannan

                   Din tunga är alltid mjukare
                och dina armar alltid tryggare

                Och fick jag önska mig vad jag ville
               då skulle jag önska mig stjärnor
                och miljoner

                Men i julklapp önskar jag mig
                 Dig
          
                  och en plats i ditt hjärta