Igår var det jag som lagade mat för en gångs skull, för som många vet är ju min kära sambo en kock, som faktiskt gått kockskola och allt, så det blir oftast så att han kockar och jag diskar. Helt ok fördelning tycker jag :) Men igår tänkte jag som sagt att jag skulle göra maten. Det blev nån typ av kasslergryta och ris, men det var inte det jag skulle säga, utan som bekant så kommer kasslers i klumpar som måste skäras upp, med kniv.. Det gick ju bra att strimla kasslern faktiskt, men sen skulle jag väl skölja av kniven så att jag kunde skära sallad med den, och när jag hade gjort det (alltså inte skurit sallad, bara sköljt kniven) så såg jag att jag har ju fan skurit mig på tummen! Sjukt talanglöst tyckte både jag och Johannes, fram till att jag såg att jag har ju fan skurit mig på pekringret också! blodigt värre... och så fortsatte det faktiskt. Jag har skrurit mig på alla fingrar utom lillfingret på min högra hand.. jag kan ju inte ens titta på en kniv utan att råka skära mig så nu kommer jag aldrig mer beblanda  mig med johannes kockknivar! Jag håller mig till mina gamla slöa ikeaknivar. Sådeså!