Scare tactics

Som jag skrev på fejjan igår så var jag sjukt nojig igår och trodde att jag skulle måsta operera blindtarmen. Allt eftersom timmarna gick blev det ju faktiskt bara värre och värre och till slut hade jag faktiskt riktigt ont! Det slutade med att mamma lyckades övertala mig att ringa förlossningen och rådfråga vad som var bäst för barnet att göra, om man skulle avvakta eller åka till akuten och sätta sig, och dom sa att jag skulle då inte åka och sätta mig på nån akut, jag skulle komma till dom! Jahapp, så det var bara att sätta sig i mammans bil och åka till förlossningen. Efter vad som kändes som en evighet fick jag dock åka hem för dom hittade ingenting som tydde på att något skulle vara fel. Idag har jag dock fortfarande lika ont, så jag hoppas att det bara är nån muskel som strejkar eller så, så att det inte är den blinda tarmen som kommer att sprängas vilken minut som helst. Det kändes dock bra att komma hem och veta att det inte var någon fara med bäbis. Då kunde jag sova ett par timmar innan jobbet i alla fall.
stulen bild...



Sjukhuset på natten är spöklikt tycker jag. Och mamma. :)




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback