Just nu går jag i en sjuk uppförsbacke känns det som, främst med situationen med Evelins father. Sjukt jobbigt att det inte bara kan gå relativt smidigt. Det såg faktiskt väldigt lovande ut ett tag tyckte jag, men det svängde lika fort och blev hysteriskt svårt och jag fattar iiiiiiiiiiiiiiingenting! Det är det som är det mest frustrerande, att jag inte fattar nånting alltså, även fast man kan tycka att jag borde vara van den känslan ;)

Hur som helst finns det ju saker som får mig att må bra också som tur är :) Vänner, nya som gamla, släkt och familj och inte minst (joo, minst också) Evelin. Det händer så mycket hela tiden, och även om jag är helt utbränd (för att överdriva bara lite) så gör hon mig så sjukt glad hela tiden! För ett par dagar sen vände hon sig från rygg till mage för första gången, och på samma dag testade jag sätta henne i barnstolen, och då kunde hon sitta där själv också =) Blev naturligtvis tvungen att dokumentera :)

rulla.....

runt! :D

sitta själv :D

Så sjukt söt unge!!

Idag ska jag gå nåt ärende och sen ska jag träffa Kristina för en sväng på stan och en lunch. Myys! 

Nu ska jag göra mig klar och gå.! 

"När man haft riktigt bråttom måste man ibland stanna upp och vänta på sin själ"